Hej mina vänner,
Nu har jag tänkt att ni skulle få följa min käkoperation från 3 dagar innan och hela vägen till att operationstandställningen tagits bort, om ca. 6 månader. Så här ser
jag ut i munnen efter det att tandregeleraren gjort sitt jobb med att sätta in en stålställning. Den är till för att kunna fixera underkäken efter operationen. Underkäken ska flyttas 2 cm framåt i munnen som
en åtgärd för att råda bot på mina snarkningsproblem. Jag har snarkat hela mitt vuxna liv, jag lider av en s.k. sömnapné, med flera andningsuppehåll per minut. Jag har använt CPAP och snarkskena. CPAPén
fungerade inte och snarkskenan fungerade men jag fick så ont i käkmusklerna. Så nu återstår endast operation.
FAKTA OM KÄKOPERATIONER
Cirka
30 procent av befolkningen i Sverige behandlas med tandreglering vid något tillfälle i livet. En majoritet av dessa behandlas i relativt unga år. Vid vissa, mer svårbehandlade och komplicerade bettavvikelser, behöver behandlingen
kompletteras med en käkoperation, så kallad ortognat kirurgi, för ett lyckat resultat. På Skånes Universitetssjukhus genomförs cirka 100 sådana operationer per år.
Trots att metoden att operera bettavvikelser
har blivit vanligare under de senaste 40 åren, har det fram till nu saknats tillräckligt välgjorda studier för att kunna bedöma effekten av operationerna.
– Det handlar om en relativt liten population som opereras vilket
gör att det tar lång tid att samla in ett tillräckligt stort patientmaterial. Dessutom krävs det ett långvarigt multidisciplinärt samarbete för att studierna ska vara genomförbara, säger Cecilia Abrahamsson.
Resultaten från tidigare studier har inte heller varit entydiga och det har därför funnits ett stort behov av de nu aktuella studierna som tillhör de mest omfattande inom området.I forskningsmaterialet, som består av tre
studier, ingår 98 patienter som remitterats till ortognat kirurgi på grund av stora bettavvikelser. De har undersökts före och efter operation och resultatet har jämförts med en kontrollgrupp bestående av 56 personer utan
bettavvikelser.
I den första studien undersöktes patienterna före operationen. Det visade sig att patientgruppen led av både mer smärta och större funktionsstörningar i käkleder och tuggmuskler jämfört
med de friska individerna. Arton månader efter behandlingen utvärderades operationsresultatet vilket redovisas i den andra studien. Resultatet visar att patienternas besvär har minskat och ligger på samma nivå som hos kontrollgruppen.
– Patienterna upplever sig mycket förbättrade.
I den tredje studien fick patienterna själva bedöma sin tuggförmåga före och efter operation. I likhet med resultatet från den första studien upplevde
patienterna att deras förmåga att tugga var sämre än kontrollgruppens, ett resultat som också bekräftades av tuggtesten som utfördes. Efter operationen hade patientgruppens besvär minskat och det fanns ingen skillnad
mellan de båda grupperna i hur de uppfattade sin tuggförmåga.
– Det är viktigt hur patienterna själva upplever sin situation efter behandlingen, säger Cecilia Abrahamsson som menar att studierna visar att käkoperation
i kombination med tandreglering kan rekommenderas för att minska smärtan från käkleder och tuggmuskler och för att förbättra tuggförmågan.
– Vi har nu kunskap om att patienterna blir bättre efter
behandlingen.